Skottland dag 5 & 6 – Nära molnen

Det slår mig, när jag sitter och ser ut över Loch Ness, att molnen är så nära. Aldrig tidigare har jag tyckt att molnen känts så nära som de gör här. Det är som att jag kan se över kanten på dem, där solen lyser på dess ovansida och undersidan är gråblå av mörkret. Vi är långt över havet här.

Varje dag har jag fascinerats över skuggspelet som molnen skapar på bergen. Skuggorna är så lokala, så begränsade i sitt omfång. Bergen är fläckiga av ljust och mörkt när molnen drar fram över himlen.

Den sista dagen på höglandet spenderade vi i byn Fort Augustus, ca 10 min körning från vårt B & B. Byn är som plockad ut en romantisk Hollywood-rulle, med sina stenhus i brunt och vitt som ramas in av bergen. Genom byn flyter båtar upp och ner längs kanalen, för att komma ut och ifrån Loch Ness. Det finns ett par småbutiker och ett gäng lokala små restauranger. Här finns också en golfklubb som huserar i ett gammalt slott. Vi vandrar alla små vägar vi kan upp och ner, äter och fikar, vilar på gräset längs kanalen och shoppar i butikerna. Till vår värdinnas förvåning gör vi en hel dag i den lilla byn, innan vi kommer hem till nybakt kaka på rummet.

20140714-203902-74342720.jpg

20140714-203902-74342161.jpg

20140714-203901-74341874.jpg

20140714-204404-74644044.jpg

20140714-204403-74643670.jpg

När vi lämnar Tigh Na Bruach och Catherine & Ivan så säger de åt oss att de tycker vi är taskiga som tar med oss solen. ”You came with the sun and now you’re talking it with you”. Vi har haft bra väder hela vår semester, förut just de två dagar vi spenderat på tåg.

Våra sista 24 timmar i Skottland var vi i Edinburgh. På lördagskvällen åt vi middag på den mongoliska restaurangen Gurkah, som ligger på gatan precis bakom vårt hotell, som leder upp till gamla stan. Mycket god mat! På söndagen tar vi en shoppingtur innan vi åker till flygplatsen. Hotellet förvarar väskorna och beställer taxi till specialpris medan jag får fynda unika smycken i små butiker och gå på barnmuseum. Och M får sig en Whiskey.

Något jag kommer ta med mig från Skottland är hur mycket detaljerna betyder. Överallt finns små detaljer i trädgårdar, på gatorna, på fönsterkarmarna, ja – överallt. Och det ger verkligen platserna en unik känsla.

Vi har fått en underbar resa i bagaget. Allt har varit tipp-topp. Allt från hotellet i staden till bilfirman och vårt B&B. Detaljerna, miljöerna, gästvänligheten, servicen – detta är en resa vi aldrig glömmer.

20140714-205527-75327607.jpg

Första dagen i Edinburgh sprang vi på dessa fantastiska grabbar i bandet Simply Soweto Encha:

 

Vi har filmat lite när vi åkt längs Skottlands vägar, för att dela med oss en del av upplevelsen:

 

Här kommer lite länkar till B&B och annat:

B&B vid Loch Ness – Tigh Na Brauch

Motel One Wdinburgh Royal 

Tågföretaget Scotrail

Bilfirma i Inverness – Focus

Mysiga lilla byn Plockton, nära Skye Bridge

Den mysiga lilla byn Fort Augustus, 10 min från B&B Tigh Na Brauch

Jacobite Cruises för turer på Loch Ness, avgår från Clansman Harbour, mellan Inverness och B&B:et ovan

Urquhart Castle, ruin där båtturen ovan stannar

Isle Of Skye, hela Skottlands natur på en och samma ö. Det självklara resemålet! Endast ca 1,5-2 tim från B&B:et ovan.

 

Annonser
Publicerat i Skottland, Uncategorized | Lämna en kommentar

Skottland dag 4 – Isle of skye

Idag drog vi iväg till Isle of Skye. En cirka 90 min bilresa genom himlen. För om målet var himlens ö så var vägen dit himlens altare! Vilken magnifik natur vi mötte. Aldrig har jag känt mig så liten på jorden som när vi slingrade oss nedåt längs de jättelika bergen. Sjöar, vattendrag, vidder och majestätiska berg – allt på en gång. Och som M säger:
– Det känns som om vi ska köra in i en bergvägg.

Det är svårt att på bild illustrera hur liten vi kände oss. Foton gör ej naturen rättvisa, tyvärr. Det är närmast en religiös upplevelse. Du måste helt enkelt åka hit och uppleva det själv!

Jag fortsätter att förundras över de små byarnas land. Överallt finns små hotell och ”inn’s” som serverar lokal mat på ett typiskt brittiskt stekt och friterat sätt. Där Sverige har Frasses, Sushi och den lokal pizzerian har Skottland en egen kombo av pub och restaurang som osar frityr ur gardinerna. Fisken är fiskad i närmsta fiskeläge och ditkörd av fiskebilen som kommer en gång i veckan, bären är plockade från den egna odlingen, marmeladen är hemkokad och smöret är kärnat på gården bredvid. Allt detta får du avnjuta till ”chaps” (tjocka strips) samt kluckande skratt blandat med klingande skotsk dialekt när grabbarna bredvid dricker sina ”pintes” och berättar saker du aldrig trodde att du skulle få höra på offentlig plats. Det är helt fantastiskt!

Att de kör på fel sida vägen vet vi alla, men att de kör fort på smala vägar kanske är mindre känt. Jisses vad det går i kurvorna. Och ändå visas stor hänsyn och respekt i trafiken. Inga som tutar när vi sniglar oss fram i 40 miles / timmen trots att det på skylten står 60 miles / timmen. Men å andra sidan står det ju ”slow down” i stora vita bokstäver på asfalten också. Så exakt vilken fartgräns som gäller är svårt att uppfatta.

Gästvänligheten har varit stor på alla platser vi besökt. Det spelar ingen roll om du bara ska låna toaletten eller få tips om var den goda fiskerestaurangen ligger från gubben och gumman som sitter under parasollet och läser på bakgården du råkar gå förbi. Alla svarar de vänligt på frågor och helst byter de några extra ord med dig om väder, vind, länder och vardagstankar.
Att vi svenskar är reserverade – ja, det verkar vi vara kända för. Som tyskarna, säger damen som äger vårt B&B.
”Nice enough but not very friendly.”, som hon beskrev det. Så det försöker vi tänka lite extra på, att inte hela tiden gå runt och vara rädd för att vi stör, liksom ursäkta vår existens, utan snarare byta några ord med dem vi stöter på.

Efter besöket i byn Kyle of Lochalsh på Isle of Skye drog vi iväg till Plockton. Plockton ligger på fastlandet, tillbaka över Skye Bridge och ganska direkt till vänster in på Main Street. Sedan följer en evig sträcka längs smala, smala men asfalterade vägar. Det känns aldrig som att du ska komma fram. Och när du tror att du är framme så ska du åka lite längre. När du sedan tror att du inte kan åka längre ska du åka ytterligare lite till. Sedan är du nästan framme.

In bland lösspringande får, längs vattnet, till viken ska du – då hittar du Plockton. Ett smultronställe endast cirka 30 minuter från Skye Bridge, men en evighet bort. Hit hade vi aldrig hittat om det inte vore för Chaterines tips (ägarinnan till vårt B&B Tigh Na Bruach). Vilken plats! Mellan bergen, runt viken ligger vita stenhus med palmer på bakgårdarna. Ja, palmer! Det är inte riktigt den bilden jag hade av Skottland men då Golfströmmen snurrar upp och förbi tar den med sig sina varma vindar och skapar grogrund för palmerna. Det är kargt och romantiskt på en och samma gång. Det är Söderhavet som möter fjällbyggd med den isländska kargheten. Och glöm inte Gotlands gästabud – 10 B&B’s, två hotell, en udda prylbutik med sallad i hörnet där man inte kan finna någon logik i utbudet och så den lokala puben som serverar den friterade lokala maten och ”pints” i drivor. Och just denna blandning är det som gör det så skotskt! För överallt vi vänder oss möter det vackra det riktigt fula. De gamla vackra byggnaderna möter smuts, rost och mossa som ingen orkar hålla borta. Trädgårdarna i all sin blomsterprakt möter lika mycket ogräs. Allt i ett fantastiskt potpurri.

Och det som faschinerar mig lika mycket som denna magnifika natur och skönhetens dualism är dessa små byar. Byar där människor bor och lever, där det finns skolor i form av medeltida byggnader och där både den lokala och icke logiska butiken är öppen och puben går runt men där jag inte alls förstår hur förvärvsarbetet går till. Alla verkar leva på att driva en butik, en B&B, ett värdshus eller en restaurang. Ja, eller fiska. Och alla små byar bygger in denna turismens glädje. Hur lyckas de? Och hur kan vi ta efter för att få Sveriges byar att blomstra så?

20140711-002117-1277434.jpg

20140711-002259-1379322.jpg

20140711-002353-1433502.jpg

20140711-002429-1469203.jpg

20140711-002511-1511010.jpg

20140711-002547-1547201.jpg

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skottland – Inverness & Loch Ness (dag 2 & 3)

Dag två på skotsk mark spenderade vi på resande fot med tåg från Weaverly station i Edinburgh till Inverness och sedan med bil till B&B Tigh Na Bruach, precis invid Loch Ness.

Tågresan på ca tre och en halv timme bjöd på fin utsikt. Stora vidder och höga berg överallt. Många sjöar, får överallt och mycket skog. Den skotska naturen påminner lite om en korsning mellan den isländska och svenska. Den isländska naturen är fortfarande oslagbar med sin karghet, men Skottlands berg och vattendrag påminner mycket om den isländska kuperingen. Samtidigt är skogen fylld av samma träd som vi vandrar mellan i de svenska skogarna.

Tågen däremot, de var inte toppklass precis. Hårda stolar som inte gick att fälla ner och trångt utrymme gav både ont i knän och rygg. Jag var mycket glad när vi äntligen var framme.

En annan sak vi lagt märke till är att skottarna är bra på att dubbel- och trippelkolla allt. När du ska på tåget kör du din biljett genom spärrarna för att de ska öppnas. Under tågresan kollat de av biljetterna tre gånger. Och det gäller att du har kvar din biljett, för när du kliver av ska du köra den genom spärrarna igen för att komma ut.

Så var det det här med vänstertrafik. Fy farao! Det är tur att man sitter på höger sida i bilen så det blir helt spegelvänt! Då kan vi tänka att den som kör hela tiden ska vara närmast mittlinjen, precis som hemma. Tur också att vi beställt automat samt GPS. Och samtidigt är det tur att pedalerna inte sitter spegelvända.

Vägen till vårt B&B bjöd inte på så många korsningar, men desto mera svängar! Det är riktigt kringelkrokigt på smala vägar och lite förvirrande arbeta hur fort vi kör när allt står i ”miles per hour”. Det är tur att Mr M vågar kliva utanför sin box och att han står ut med mig som sitter och är åkrädd och skriker till vid alla möjliga tillfällen. Motiverat och omotiverat.

Vårt B & B – WOW! Det bör ni verkligen besöka om ni får tillfälle. Det ligger precis intill Loch Ness. Huset har som tre stora rum som vätter mot sjön och hela väggen är stora glasdörrar. Varje rum har en liten veranda utanför och varje rums/verandadel skiljs åt med en murad vägg, så att det känns som att sitta i ett radhus och mysa på sin egen lilla plats. Rummen är stora, vackert inredda med klassisk design på möbler och guldspeglar. Och vilken utsikt sen då. Det är svårt tt förklara hur fint det är, ni får helt enkelt kika på bilderna nedan!

När vi kom mötte ägarinnan oss vid bilen. Hon tog oss till rummet, gick noga igenom tips och annat på klingande skotsk dialekt. Vi fick en varsin lapp där vi fick välja frukostalternativ och så visade hon oss genom vår dörr och ytterligare en dörr som ligger bredvid, där fanns matsalen. Lika vackert inklätt som vårt rum och alltså endast tio steg ifrån sängen. Sedan gick ägarinnan för att plocka ut kakan ur ugnen och tio minuter senare hade vi blivit serverade ”afternoon tea” på rummet med nybakat scones och apelsin- och banankaka. Mums! För att inte tala om frukosten. Färska råvaror, frukt och lax. Servering vid bordet.
Vi har det bra! 🙂

På kvällen kikade vi runt lite på de fem tunnland stora ägorna och tid sedan en promenad till byn Invermoriston. Där finns ett hotell med bar och restaurang där byborna och turisterna samlas över en bit mat och så klart – några pintes.
Det ska sägas att kvalitén på maten inte är ”over all good”. Middagen i Edunburgh lämnade mycket att önska och det gjorde även min vegetariska pasta på hotellet. Men M’s abborre var riktigt bra.

Vi promenerade hem mellan regnskurarna och fick en god natts sömn i den sköna hotellsängen.

Idag fick vi alltså starta dagen med en underbar frukost. Solen lyste in genom gardinernas glipor och vi fick ett härligt uppvaknande. Vi tog en tur ner till vattnet. Det är helt magiskt vad tyst det är här. Fåglar som kvittrar lite sporadiskt, vatten som slår mot stenstranden. Annars helt tyst. Det är som att alla som bor här viskar till varandra. Även djuren.
SSSSCCCCVVVVOOOOSSSCCCHHHH, säger det plötsligt. Motorer på högvarv tar över hela himlen och händerna släpper instinktivt allt de håller i för att hålla för öronen som bedövas av stridsplanen som skapar tryckvågor som avger ett burkigt, tryckande och öronbedövande ljud. Planen är de enda som dämmer upp tystnaden. Några gånger per dag. När flygvapnet kör sina tärningar över den annars så fridfulla och stilla sjön.

En timmes båttur på Lock Ness med Jacobite och en timmes besök i Urquhart, ruinen som en gång reste sig över Loch Ness. Vackra vyer och historia som slår sina vingslag.

På vägen hem från båtturen stannade vi till i en liten by, Drumnadrochit, bara några miles ifrån Invermoriston. En söt liten by med centrat längs vägen. Små söta hus, massor av B&B’s (jag tror alla lever på det här), en garagegård med småbutiker, en sunkig restaurang och en riktigt fin (som tyvärr ej var öppen). Jag förundra över de fina små byarna och undrar hur de får dem att överleva. Det finns ju små byar med restauranger och affärer överallt. Varför funkar det inte i Sverige?

Sist men inte minst försökte M sig på ett kvällsdopp i Loch Ness. Han vadade ut på de vassa stenarna som utgör sjöns botten, men längre än så blev deg ej, trots flera ansatser och försök. Och när vi lyssnar på Ian, som äger detta B&B, och som bettar om hur det plötsligt blir stupdjupt och att det är endast fem grader i vattnet, ja, då har jag full förståelse för att M inte kom längre än så. Och tacksam är jag för det!

Men nu är det dags att släcka lampan. Kika på bilderna så skriver jag snart igen.
Må gott!
Ann

20140710-001629-989234.jpg

20140710-001628-988483.jpg

20140710-001628-988987.jpg

20140710-001628-988747.jpg

20140710-001630-990021.jpg

20140710-001629-989480.jpg

20140710-001629-989746.jpg

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skottland – Edinburgh dag 1

Idag har vi landat i Edinburgh, ganska precis ett år sedan vi bestämde oss för att åka.

Vi flög med SAS och fick lära oss att de ej längre endast går efter totalvikt på bagaget, de går efter antal med. Så trots att bagaget inte vägde mer än Max tillåtna vikt fick vi betala extra – för att vi valt att ta två små väskor (necessären utanför för att slippa läckage på kläder) istället för en stor. Det lär vi aldrig göra om.

Vi har också lärt oss att Edinburghs flygplats inte är så effektivt organiserad. Det är kö över vägarna och in i passkontrollen. Och då pratar vi kanske 30 min kö! Helt galet upplägg!

Vi tog taxi från flygplatsen och taxibilarna är så fina! Runda med gammal design. Inne i bilarna finns två säten och två fällstolar. Bagaget ställer man mellan sig, inget bagageutrymme.

Hotellet är något av en laborynt. Vi fick ta hissen till femte våningen, gå efter skyltar i korridorer och sedan ta hissen till fjärde våningen för att nå vårt rum som ligger i hotellets ”andra” hus. De ska inte göra det lätt minsann. Men det är ett superfint hotell. Bra service, bra snacks 24/7, gratis internet, nära både stora shoppinggatan och gamla stan och två minuter ifrån tågstationen som vi åker ifrån i morgon. Det är små men alldeles lagom stora rum som designats väl och därför ger alldeles perfekt med utrymme. Fräscht, nytt och bra service. Det heter Motel One Edinburgh Royal och ligger på 18-21 Market street (finns två). Rekommenderas!

Vi har promenerat omkring i stan och fått insupa den fantastiska arkitekturen. Wow vilka byggnader. Och ett slott på varje gata typ. Så coolt och schizofrent, då staden samtidigt liknar nidbilden av ett östatatsland i färger och skitighet.

Bäst ikväll var fem killar som stod och sjung akapellakör, typ barbershop fast med mycket klapp, dans och knäpp med fingrarna. Helt magiskt bra är de! De finns på youtube och heter Simply Soweto Encha – kolla upp dem!

Så, lite bilder. Nu är det sovdags så vi kommer upp i tid till tåget i morgon. Sov gott!

20140708-000302-182437.jpg

20140708-000302-182705.jpg

20140708-000302-182168.jpg

20140708-000301-181627.jpg

20140708-000301-181910.jpg

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Island i backspegeln

Här kommer fler foton från Island, för er som är intresserade. Följ bara länken:

http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10151275207490199.515970.703735198&type=1&l=4415c15b23

Publicerat i Island, Uncategorized | Lämna en kommentar

Island dag 4 – Sandy’s ripple effects

Hela natten har det stormat. Och om stormen var hård igår är det inget mot vad den varit idag. Allt på grund av Sandys kraftiga tillslag i Amerikat.

När vi äntligen tog oss ut, väl munderade, så kunde vi luta oss mot vinden och ändå stå upp. Det var en lustig känsla ingen av oss upplevt förut. Flera gånger höll vi på att flyga på näsan framlänges eller tippa åt sidan. Jag till och med fick benen undandragna under mig ett par gånger.

Vi bänkade oss på ett ständigt fullproppat The Landroumat i god tid för att få se Myrra Rós. Och medan vi väntade passade vi på att prova fikets krubb. Som så mycket annat var det gott och fräscht. Inget utöver det vanliga, men ni som känner mig väl vet att jag är oerhört kräsen när det gäller mat. Ni som känner mig ännu bättre vet att jag sällan provar nya saker för jag hävdar att jag blir besviken 90 procent av gångerna. Jag har inte blivit besviken en enda gång på Island.

Myrra Rós drar fullt hus, har vi fått erfara två dagar i rad nu, men hon är också en härlig, skör sing-a-songwriterröst tillsammans med två gitarrer och en mörk basröst på scenen. Vi kunde inte hitta hennes musik på varken Spotify eller iTunes men efter att ha snackat med henne så fick vi veta att man kan köpa låtarna på Bandcamp. Vi passade på att köpa med oss en cd som minne.

När vi sedan sökte skydd i hotellets värme så fick vi en uppenbarelse; det fantastiska isländska bandet Of Monsters and Men skulle spela off venue i hamnen. Så vi munderade oss igen och drog iväg genom stormen. Vi kom knappt fram; ett steg fram innebar två tillbaka ibland. Det stormade så otroligt att havsstänk nådde in i staden och vi hade snart salta läppar. Det låter som att jag försöker skriva målande, men vi hade bokstavligen salta läppar innan vi ens nådde hamnen, på grund av stormens tag om havet.

Trippen ner till hamnen resulterade i 1,45 tim i kö, i den värsta blåsten vi någonsin upplevt, och så nära som 1,3 meter från dörren till Marina hotel. Vi kände värmen som strålade ut inifrån, hörde bruset och såg Of Monsters and Men genom hotellfönstret. I dag har vi fått känna av vad ordspråket ”Nära skjuter ingen hare” egentligen innebär. För vi fick ge upp, 30 minuter in i spelningen. Och när våra barn, om 30 år pratar om Of Monsters and Men som vi idag pratar om The Rolling Stones så får vi, med bitterhet i rösten berätta att vi var SÅ nära. Men nära skjuter ingen hare.

Något som slog oss i kön, som bestod av minst ett hundratal personer, var att vi inte kunde se en ölflaska eller annat variant av behållare med berusningsmedel i, så långt ögat kan nå. Vi kunde heller inte märka av någon fylla. Och så insåg vi att vi faktiskt inte sett någon fylla på hela tiden. Det ligger inga slängda öl- eller alkoholflaskor utmed gatorna, vi har inte sett drickande ute på gatorna och vi har inte märkt av något bråk eller några stökigheter. Ändå är detta en stor musikfestival med många turister från hela världen. Jag är mäkta imponerad! Det är en rejäl skillnad mot för vad man är van hemifrån Sverige, där alkoholflaskorna oftast kan ses överallt, både fulla i händerna och tomma längs gatorna. Och ofta är det stökigt runt omkring. Nu är ni säkert de som inte vill hålla med om min bild av den svenska alkoholkulturen men hur det än är så verkar alkohol inte alls ha samma fokus här som hemma. För om jag tänker efter så är det ofta cafeer som vi besökt som även fungerar som pubar och människor kan dricka vin eller en kopp varm choklad lika väl. Jag gillart!

Det blir en tidig kväll ikväll. 4.00 ringer klockan och 5.30 skall vi stå nere i receptionen. Ni förstår, här anmäler man sig i receptionen och så hämtar flygbussen upp oss på plats. Chauffören till och med kommer in till receptionen och hämtar oss. Det är service det! 😀

Så länge tackar vi Island, och Reykjavik, för denna magiska semester! Vi kommer igen! Då skall vi jaga vattenfall och varma källor på sommaren. Vi skall valskåda, åka till västlandet, ta revansch på glaciärerna och framför allt snorkla mellan kontinentalplattorna, där vattnet är så klart att synligheten ligger på 100 meter under vattnet.

Väl mött, Island!
We’ll meet again!
20121102-213135.jpg20121102-213049.jpg20121102-213115.jpg20121102-213125.jpg

Publicerat i Island, Uncategorized | Lämna en kommentar

Island dag 3 – The fountain of youth

Island dag 3 – The fountain of youth

Vi sov ända till klocka nio idag. En lugn frukost och en liten tupplur till innan vi slutligen valde att ta oss ut. Ute sken solen och det var klarblå himmel mellan tunna moln. En riktigt härlig dag. Vi undrade lite försiktigt varför glaciärvandringen blivit inställd när vi blickade mot bergen i stadens bakgrund, där solen lyste upp de snötäckta stigarna.

Vi tog en tur till Arctic Adventures kontor på centralgatan för att få en återbetalning på vårt inställda äventyr. Laugavegur, som är Reykjaviks centralgata, är full av mysiga restauranger inrymda i små snickrade hus samt cafeer och barer, alla med en egen nisch. Och då Airwave festival är i full gång ljuder musik längs gator och tog och genom alla dörrar som öppnas längs vägen. Känslan man får är ett renare och fräschare East Village. Atmosfären är genuin. Ett mer hippt och avslappnat Åre, skulle man också kunna säga, utan alla wannabees och måste-vara-cool-känslor.

Vår plan om att julhandla och göra Reykjavik under dagen höll snabbt på att bytas ut då vi blev erbjuden ett byte av den inställda glaciärvandringen mot Valsafari. Ankaret skulle lyftas om 30 minuter så vi pinnade ner mot hamnen. På vägen ner försvann besvikelsen över att ha missat glaciärerna för nu hade vi fått sovmorgon och ärligt talat var det bara stadens hus som skyddat oss mot den 11 sekundmeter hårda vinden som piskade oss i ansiktet när vi tog oss ut till hamnen.

Framme i hamnen fick vi veta att även valsafari-turerna var inställda. Men turen ner till hamnen var väl värd för vi fick både se den fantastiska vyn där snöklädda berg klättrade på vattenytan och tornade ut i bakgrunden samt äta de bästa fiskrätter vi någonsin ätit. Lägg detta namn på minnet; Höfnin, restaurang i en av de turkosa kåkarna i gamla hamnen. Vilket mysigt ställe, med sin rustika sjömansatmosfär. Vilken mat! Och vilken service! Tre allvarliga men samtidigt skojfriska män som tog emot beröm med ödmjukhet och ville ge tillbaka dricksen när vi försökte ge dem den. Jag åt Arktisk röding och M åt fiskgryta, som var mer av en fiskpure än gryta, men ack så smaklökarna var lyckliga för denna vinst. Denna restaurang är ett måste om ni åker till Island!

Efter att ha fixat med återbetalningen för uteblivet äventyr begav vi oss upp för centralgatan mot Hallgrimskirkja, Reykjaviks kyrka med sin 73 meter höga tornspira. Ni kan se foto på den nedan men den är verkligen vacker. Kolossal och vacker. Orgeln var det största jag har sett och den spelade väna toner för alla besökare. Vi tog hissen upp till åttonde våningen och trappade upp resten. Resultaten av detta är utsiktsbilderna över vår nya favoritstad nedan 😀

Vi blev rekommenderade ”stans bästa kaffe” av kille som sålde utsiktsbiljetterna i kyrkan. Han var säkert ett par år äldre än oss. Han sa ”Jag går alltid dit. De har stans bästa kaffe och en skivspelare.” Vår guide igår, Gilly, måste ha varit runt 40 år och han kunde inte sluta att tala om musikfestivalen Airwave med sina coola band, hur vi kunde ladda ner appen i telefonerna och om filmer som det mer känns som att yngre än oss tittar på. Jag börjar tro att Island har en ”Fountain of youth” gömd någonstans. Hela staden är fylld av vackra grafittimålningar, skön musik, medelålders människor i bästa form och sköna hak med skön atmosfär. Ingen verkar äldre än 25 i sinnet här!
Cafeet hade i alla fall helt ok kaffe, enligt M, men inte som cafeet på söder. De hade två gigantiska, rosa, kaffemalar dock och härlig atmosfär, som allt annat här 😉

Nästa stopp blev Eldur. En glasseria med mängder av olika tillbehör. Hot chocolate fudge med snickers. På väggarna hängde sagolik konst och när vi frågade ägarna vem som målat tavlorna fick vi veta att det var kvinnans dotter samt hennes brors- eller systerbarn. Vi har fått deras hemsidor!
Jag tänkte åter igen på vår guide Gilly när vi gick in på glasserian. Igår, när han skulle berätta var ordet geijser kommer ifrån, sa han det på några olika språk. Så avslutade han med det franska ordet och kommentaren: ”Only the french can make a geijser sound sexy!” När jag läste glasserian namn tänkte jag ”Endast islänningar kan få allt att låta mystifierat och mytifierat!”

Resten av kvällen har vi spenderat med att springa runt på olika cafeer och pubar för att lyssna på olika band som spelar ”off venue” på Airwave-festivalen. Var och vartannat ställe har ett band eller en soloartist i hörnet. Så vi har ”barhoppat” runt. Bland annat satt vi på The Laundromat, en restaurang/café/bar med 50-tals inredning och de obligatoriska bokhyllorna som finns nästan överallt här, med en tvättäkta tvättomat på nedervåningen. Ja, som jag försökt förklara, ALLT har sin egen grej här. Till och med sportaffären som har en rutschbana ner till nedervåningen, ett lekrum lika stort som en normalstor butik och en egen fiskdamm som snirklar sig fram längs butiksgångarna.

Vi har i alla fall hört fyra olika artister/band i dag. Två bra, två där den ena var skummare än den andra. Men vi gillar verkligen formatet för festivalen, där några saker kostar och många är gratis. Där många oupptäckta får plats och cafeer samt restauranger utnyttjas som scener. Ett riktigt trevligt sätt att upptäcka artister på och att tillbringa sin dag på.
Tyvärr blir det köer till en del saker, men oftast spelar de igen så man får en ny chans!
I morgon har vi nya artister att upptäcka. Och förhoppningsvis blir det lite mer av det där shoppandet som vi hade tänkt oss.
Visste ni förresten att man har något som kallas ”Tax reduction” här, som innebär att turister kan få tillbaka momsen på allt de handlar som kostar över 4000 isländska kronor (ca 200 sKr). Galet bra för oss! (Tydligen skall Danmark ha samma system. Vi hade ingen aning!)

Ja, förresten, vi kom på en femte liten anledning till att besöka Island. Alltså, i tillägg till pricken-över-i:et-listan jag skrev igår:
5. Allt är otroligt fräscht. Toaletterna är rena, Blå lagunens duschar och omklädningsrum hade inget av allt det där äckliga och lortiga håret samt dammet som brukar ligga runt golven på alla svenska badhus trots alla turister och tusentals människor som passerar där varje dag. Det är helt enkelt oväntat och oförklarligt rent och fräscht överallt här!

Hörs i morgon! Då skall det storma än värre här.

20121101-221257.jpg

20121101-221311.jpg

20121101-221329.jpg

20121101-221336.jpg

20121101-221343.jpg

20121101-221352.jpg

20121101-221406.jpg

20121101-221400.jpg

20121101-221411.jpg

20121101-221432.jpg

20121101-221444.jpg

20121101-221507.jpg

20121101-221528.jpg

20121101-221548.jpg

20121101-221538.jpg

20121101-221558.jpg

20121101-221609.jpg

20121101-221621.jpg

20121101-221635.jpg

20121101-221642.jpg

20121101-221654.jpg

20121101-221724.jpg

20121101-221730.jpg

20121101-221737.jpg

Publicerat i Island, Uncategorized | 2 kommentarer

Island dag 2 – Vid regnbågens slut

07.00 ringer väckarklockan och jag är konstigt nog inte trött (ni som känner mig vet vad jag gillar morgnar, och ni som känner mig ännu bättre vet att jag ser ut som en mullvad på morgnarna). Jag är nyfiken på vad dagen skall erbjuda.

Vi startar med en mycket bra hotellfrukost i hotellets mysiga restaurang. Och vid frukosten inser både jag och M att det finns några små saker som sätter prickarna ovanför i:en i det här landet. Det kanske låter som fåniga saker men det gör mycket:
1. Det är supervarmt överallt inomhus. Alltså verkligen behagligt och njutningsfullt. (Ni som känner mig vet att jag ALLTID fryser, så till den milda grad att de som känner mig ännu bättre vet att det bästa jag kan få i present är ett par tjockstrumpor och en av mina högsta önskningar är att någon skall uppfinna en nästippsvärmare med stil). Förmodligen beror det på deras geometriska värmekällor, som ger billig el och jag kan tänka mig att det inte snackas lika mycket om att hålla värmen nere här…
2. Serviceandan är oslagbar. Och då menar jag inte ”men fransmän är trevliga”-fenomenet då trevlig består av den oväntade uteblivna näsvisheten som man förväntat sig när man kommer dit, nej snarare ”vi lever på turismen och därför sitter vår serviceanda i blodet och vi viker oss dubbel för gästernas bekvämlighet”-trevligt.
3. Islänningar har fantastisk musiksmak. Hemma i Sverige spelas tråkig schlager och ”gamla godingar” överallt. På andra turistorter hörs den eviga hissmusiken. Här ljuder Bon Iver, Monsters and men, Röyksopp och en och annan väl vald Elvis varvat med Bob Dylan. Till och med på toaletterna spelas riktigt bra musik!
4. Det är riktigt god mat överallt. Liksom bra råvaror.
4 små skäl att åka till Island, helt enkelt. Och då har vi ännu inte närmat oss de stora skälen!

Vi plockades upp på hotellet av vår guide Gilly, från Arctic Adventure. In i minibussen tillsammans med 3 fransmän och 4 kanadensare och så iväg i 40-minuternas land. Även kallat Gyllene cirkeln, en 30 mil lång rundtur av Islands främsta historiska och geologiska platser.
40 minuter till första stoppet – Pingvellir. Här hölls det första Alltinget i landet, bildades 930. Här dömdes fångar och beslutades om landets Kristendom. Det är också här de euroasiska och nordamerikanska kontinentalplattorna möts. Och glad är jag att jag åkte hit nu, efter min so-kurs, så att jag faktiskt förstår hur häftigt det är att se denna plats där kontinentalplattornas påverkan så tydligt blir synliga. Dessa två plattor rör sig längre och längre ifrån varandra, vilket gör att Islands yta ökar med ca två centimeter per år.
Vi kan vara glada för att de inte rör sig mot varandra, tänker jag då …

Glada var vi också att vi handlat MASSOR med kläder innan vi lämnade hemmet för det är isande kalla vindar som tar sig förbi alla fyra lager och ger oss gåshud. Det är verkligen storm här och den piskar oss hårt. Sällan har jag mött en sådan isande kyla som detta.

Sedan satte vi av, 40 minuter längre bort från huvudstaden (Ni kan se på bilderna att landskapet vi åkt igenom är fantastiskt och jag har bara inte kunnat låta bli att fotografera genom bilfönstret. Tyvärr blir bilderna små här men kanske ni kan ana husen och kyrkorna på bilderna, som ligger mitt ute i ingenstans, precis som Lilla huset på prärien känns det när man passerar.). Nästa stopp blev Geysir, gejsern som gett namn åt alla andra liknande fenomen i världen. Geysir har tyvärr slutat spontanspruta upp kokhett vatten i luften men runt den finns många andra gejsrar, varav en fortfarande spottar ur sig 80-100 grader kokhett vatten cirka var femte minut. Vi passerade små rykande hål i marken med kokande vatten, omringade av skyltar som varnar för att ta i vattnet, eftersom det skulle orsaka massiva brännskador.
Innan gejsern spottade ut brännhet vätska framför oss bildades en bubbla av klarblått vatten och så plötsligt kastades vatten rakt upp i luften och försvann som vit rök med den hårda stormen.

10 minuter längre bort nådde vi Gullfoss, Islands näst största vattenfall med 32 meter brusande vatten rakt ner i klyftan som delar berget efter att vattnet rundat jordmassorna som omslöt det och skapat en klyfta som vi inte kan se botten på.
Gilly sa att nu var det dags att ta på oss alla lager kläder vi hade innan vi började den stupande isbanevandringen ner för att ställa oss en meter ifrån detta magnifika vidunder till naturfenomen. Och jag måste säga att Gulfoss var det mäktigaste jag sett hittills. Högt där uppe på toppen, där guiden lämnade av oss, blev både vi och alla våra saker blöta av vattenstänken som nådde otroliga höjder. Vi gled ner längs infrysna stenkulor och torkat gräs som fått islager runt sig. Vi tog oss ända ner till regnbågens slut och skatten vi hittade var magisk. Det virvlade och slog överallt. Det stormade så att ögonen rann och kinderna slipades lena, som stenar slipas av havets vågor vid strandkanterna.

Denna upplevelse går inte att beskriva med ord. Mäktig, fantastisk, begeistrande, magnifik … jag kan fortsätta men jag tror bara att det blir löjligt. Det blir liksom fånigt att stapla stora ord på varandra, så skall man ju inte göra, men det är det enda jag kan göra för att förklara känslan. Ni måste helt enkelt uppleva det själva!
Island är vidunderligt, vid, ett under, underligt och vidunderligt. Jag saknar helt enkelt ord. Och ni som känner mig vet att jag inte tenderar vara så lättimponerad. Ni som känner mig ännu bättre vet att jag alltid söker efter bristerna. Men jag har inte funnit några här, i landet till vart jag skulle flytta vilken dag som helst!

Sedan åkte vi i ungefär 40 minuter till, och gjorde ett litet extrastopp. Vi fick se en ett gigantiskt djup där vattnet som låg däri följer tidvattnet. Det var med anledning av Airwave festivalen som guiden tog oss på en extratripp, för att visa var de höll en konsert på en flytande flotte för att utnyttja akustiken av det fantastiska hål som bildats i samband med vulkanrörelse för många herrans år sedan.

Och så åkte vi i cirka 40 minuter till. Lite drygt. Mot bergen. Vi åkte förbi en by, när vi skulle svänga upp på vägarna som ledde över de stora bergen, och Gilly berättade att det förr endast bodde jordbrukare där. På berget fanns, och finns, otroligt många geometriska källor, och en smart brukare såg till att man började ta tillvara energin som finns i dessa källor. Det började med värme och de insåg att de kunde skapa växthus med tropiskt klimat av denna värme. Så de började odla. Men så kom mörkret och de funderade hur de skulle lösa den gåtan. Men så tillvaratog de vattenkraften för att skapa elenergi och vips så odlar de allt möjligt själva på Island, till exempel bananer.
Så sjukt coolt!

Som om motorvägen som slingrade sig över dessa jättelika berg inte var nog så var vi nu i ett helt vulkanfärgat landskap. Som tagna scener ur filmen Prometheus. Läbbigt men ack så coolt! Vi körde och körde tills vi nådde bergen på bergets fot och nu, tänkte jag, nu skall vi grottvandra. Men så plötsligt svängde Gilly av mot fel håll och parkerade på en slätt av torkad lava. ”Where is the caves” skrockade vi lite nervöst. Gilly vände sig om och log; ”This is a lavafield. We are going to walk through a lava cave.”
Det var den första gången jag fick en instinktiv känsla av att stanna kvar i bussen.
Ni som känner mig vet att jag är klaustrofobisk. Ni som känner mig ännu bättre har sett paniken jag drabbas av när jag inte har kontroll och inte vet vart jag är på väg. Då det inte finns något sätt för mig att ta mig ut ensam.
Vi gick in en bit på lavafältet och kom till ett stort hål i marken, fyllt av stenars. ”We are going down there.”, sa Gilly, och började ge oss instruktioner om hur vi skulle gå, om grottans bäcksvarta mörker och om the buddy-system.
Det var andra gången min mage sa åt mig att vända och stanna kvar i bussen.
Vi tog oss ner och hjärtat bultade snabbare än jag varit med om förut. Jag svalde hårt och försökte tänka på annat. Vi klättrade över stenrester och duckade de svart-orange stalinisterna i taket. Det gick ju fint. Hjärtat lugnade sig igen. I ungefär en minut. Tills jag såg nästa passage. En relativ bred passage men med cirka en halv meter i höjd på det högsta stället. Gilly förklarade hur vi skulle gå ”monkey-style” och sedan rulla när vi inte fick plats mer.
Då skrek hela mitt väsen ”ta mig ut härifrån, jag döööör!!!!”. Men ingen hörde mina öronbedövande tjut. M frågade ”Skall vi fotografera dig där?” Och jag svarade ”Jag måste lägga all fokus på det jag måste ta mig igenom nu.” Jag fick en orolig men trygg blick tillbaka.
Och vi rullade. Till nästa passage. Där Gilly satte oss ner och sa åt oss att släcka våra pannlampor. Sedan berättade han om avsaknaden av ljus. Om brottslingarna, de laglösa från förr, som bosatte sig nere i grottorna för att inte bli hittade. Om hur de utvecklade stora öron, generation efter generation, och om hur de blivit blinda eftersom de inte hade behov av seendet längre. Han berättade att de istället, nu mer, navigerar sig med hjälp av läten ”Like the once in that movie, Decent, have anyone seen it?” och så försökte han sig på att härma dessa klickande ljud. ”So if anyone hears that noice, you’ve beter till me, because then I have to get you the hell out of here fast.” Det fnissades osäker runt om oss i mörkret. ”Seriuosly”, sa han. Och så fortsatte han berätta om trollen, som också bor i grottorna, eftersom de inte tål dagsljuset. Om trollet ”meathook” och hans vänner… Sen fick vi sitta tysta och lyssna på o-ljudet.
En timme senare såg jag ljuset i tunneln och jag är så stolt att jag tagit mig igenom detta. Det var den andra gången i mitt liv jag gått i en riktig grotta, utan bilväg, gångväg och hissar, de räknas inte. Det var också min sista!

Så körde vi i 40 minuter hem. Tog en kokhet och lång dusch och travade ut på stadens huvudgata för att besöka de små mysiga, pittoreska fiken och restaurangerna. Staden är fantastiskt!

I morgon skulle vi ha begett oss iväg på glaciärvandring. Men stormen skall bli värre och alla aktiviteter är inställda. Så vi nöjer oss med en dag i staden. Och de känns helt ok. För oj vad vi har fått upplevt och tagit oss igenom på endast två dagar.

Vi hörs i morgon gott folk!
Kram på er.
20121031-234226.jpg20121031-234301.jpg20121031-234253.jpg20121031-234316.jpg20121031-234325.jpg20121031-234333.jpg20121031-234342.jpg

20121031-234416.jpg

20121031-234423.jpg

20121031-234431.jpg

20121031-234445.jpg

20121031-234437.jpg

20121031-234515.jpg

20121031-234522.jpg

20121031-234459.jpg

20121031-234549.jpg

20121031-234528.jpg

20121031-234537.jpg

20121031-234508.jpg

20121031-234558.jpg

20121031-234609.jpg

20121031-234624.jpg

20121031-234649.jpg

20121031-234659.jpg

20121031-234708.jpg

20121031-234723.jpg

20121031-234732.jpg

20121031-234747.jpg

20121031-234756.jpg

20121031-234804.jpg

20121031-234830.jpg

20121031-234813.jpg

20121031-234848.jpg

20121031-234904.jpg

20121031-234820.jpg

20121031-234839.jpg

Publicerat i Island, Uncategorized | Lämna en kommentar

Island dag 1 – den sjudande ön

Så var det äntligen dags, att uppfylla en länge drömd dröm. I dag begav vi oss äntligen till Island, utklädda till två backpackers och full äventyrsmundering.

Vi flög med Iceland air – och det gör vi gärna igen. Alla får teveskärm på stolarna och gratis filmutbud. Filmutbudet var riktigt bra, ni kommer kanske inte att tro det när jag säger vilken film jag valde, men det är faktiskt sant! (Jag valde min egen skämmesfilm, 17 again med Zack Efron, pinsamt men jag älskar den filmen.)
Trevlig personal och otroligt smidig flygnavigering 😉

Vi har bokat hela resan med Vulkanresor, deras äventyrspaket, och kommer kånkandes på en massa vouchers och hittills har det varit helt perfekt. All info i mejlen och bara att byta de självutskrivna värdecheckarna mot biljetter.

Vi ställde om klockan en timme bakåt och kämpade oss genom vindens försök att tippa omkull oss för att hoppa direkt på transferbussen till Blå lagunen. Supertrevlig busschaufför som väntade in alla, fixade och trixade. Bussen gick kanske inte på utsatt tid men det är helt ok när det är sådan service!

Bussresan till Blå lagunen tog ca 20 minuter och redan på den korta stunden var vi redan helt sålda på det här landet. Vilken häftig natur. Och det pyser och ryker överallt. Inte ett träd så långt ögat kan nå. Kullar och svart torkad lava överallt. Från bussen vandrade vi en ca 200 meter lång stig till badanläggningen, en stig mellan uppskyfflad, torkad, svart lava. Så otroligt häftigt! Det liknar bilden vi får av Mars eller månen, om man byggt sin bild på alla dessa utomjordiska filmer vi matats med.

Blå lagunen är en ”restprodukt” som skapats av Islands användning av geometrisk energi. Det är alltså havsvatten som värms upp av den geometriska aktiviteten under ytan. Det är så mycket som 36-39 grader varmt hela året om. Bassängen skapades efter att människor märkt att deras psoriasis samt problem med eksem lindrades när de badat i vattnet. Islands hälsovårdsmyndighet har till och med officiellt erkänt lagunen som en psoriasisklinik.
Det var en helt magisk känsla att se detta ljusblå, klara vatten slingra sig i kanaler mellan den svarta torkade lavan samtidigt som rök i mängder steg upp bakom badanläggningen och slängdes vidare av de kraftiga stormarna. När vi klev ut från de toppmoderna och fantastiskt fräscha omklädnings- och duschrummen sved stormen direkt då den slog hårt på vår bara hud. Vi tittade på varandra och utbrast ”Vad har vi gett oss in på?”, ord vi drog tillbaka 30 sekunder senare då det klarblå vattnet omslöt oss som en kokande vätska. Sanden vi kände mellan tårna var svart torkad lava som malts ner till fin sand. En helt magisk upplevelse! Vinden kastade hårda vattenskurar i våra ansikten samtidigt som kroppen sakta mjuknade upp och slappnade av i det kokheta badet. Och mellan 17-19 såg vi solen gå ned mellan röken som omhöljde oss medan vi beställde något gott från baren som ligger mitt i lagunen. Till slut var det bara källbelysningen som lyste upp delar av lagunen. Öronen, nacken, kinderna och håret isade så fruktansvärt mellan varven att vi funderade vi skulle dra på oss en hjärnhinneinflammation, men det gick inte att få nog av denna underbara upplevelse. Magiskt, helt enkelt.

Vi tog den näst sista transferbussen till hotellet och möttes av samma trevliga ansikte som innan. En nattsvart resa mot öns storstad som tog cirka en timme. Ren njutning! Chauffören körde oss så nära han kunde och sedan lämnade han passagerarna i bussen för att följa oss till fot resten av biten. På vägen möttes vi av ett gäng män som rökte på en trappa utanför en krog. ”Välkommen” utbrast de när vi gick förbi med våra stora ryggsäckar på ryggen. Så trampade vi in på hotell Reykjavik centrum, som ligger i stadens äldsta byggnad (från vikingatiden) där serviceandan fortsatte blända oss och vi tog oss upp på ett mycket standardlikt hotellrum. In och ut för att hitta lite middag, jag hade levt på en skagenröramacka från flygplatsen och lite choklad under hela dagen så nu skrek magen. Hotellet ligger mycket centralt och det finns både caféer, restauranger, bagerier och en matbutik inom en minuts avstånd.

Vi dök in på en Mexikansk restaurang med röd, nedtonad belysning och härlig atmosfär i en träkåk med snickarglädje kring alla kanter. Det är många små pittoreska trävillor runt hotellet, som alltså ligger mitt inne i stan, och det är riktigt mysig atmosfär här. På menyn fanns valstek, något vi så klart var tvungna att prova, och då min sambo är betydligt modigare än jag beställde han in denna delikatess (med hopp om att det räknas som fisk). Servitören märkte hur svårt jag hade att bestämma mig och frågade om han skulle hjälpa mig.
– Ja visst, men jag äter inte rött kött, svarade jag.
– Okey. That basicely exkludes the meat?!, svarade han och kliade sig i huvudet med en besviken min.
– Well, I eat chicken.
– (Ett tyst hrmf) Yes, but … I mean … The real meat …
Haha, det blev en casadias som var mycket god. Det var valsteken med för en delen. Mycket fisksmak! 😀

Nu skall det snarkas. I morgon ringer klockan 07.00 för hotellfrukost, sedan väntar en heldag av äventyr! Och så har vi fått veta att det är en stor musikfestival i stan, Air festival, som vi inte räknat med. Den måste så klart besökas! Mycket att göra! Och vi är redan helt förälskade i denna vackra stad och detta vidunderliga land!

Hörs i morgon.
Kramar på er!

20121030-230820.jpg

20121030-230832.jpg

20121030-230844.jpg

20121030-230902.jpg

20121030-230913.jpg

20121030-230923.jpg

20121030-230930.jpg

20121030-230936.jpg

20121030-230949.jpg

20121030-230954.jpg

20121030-230810.jpg

20121030-230757.jpg

Publicerat i Island, Uncategorized | Lämna en kommentar

Tallin dag 3 (något försenat)

Något försenat kommer här dag 3 i Tallin. Snabb sammanfattning: Bo inte på Pirita Top spa hotel! Bo nära stadskärnan, den bjuder på mysig stämning och god mat i. Jag ”skickar” med min vän Daniel Winroths excellenta Tallin-guide!

  • Restauranger

Location på kartan; 1 
Bocca
Lite finare Italienskt ställe. I svenska mått väldigt prisvärd mat. Bör be hotellreceptionen boka bord om ni ska dit på en helg

Location på kartan; 2
Troika
Ryss restaurang på torget som är helt klart värt ett besök. Bra alla dagar i veckan. Kan behöva boka bord om det är helg. Även en kulturell upplevelse då de har dansare och en babuschka som sjunger under kvällen. Rekommenderar deras Blini och grytan Yashnaya Polyana.

Location på kartan; 3
Controvento
Bra italiensk restaurang. Ganska mysig och genuin.

Location på kartan; 4
Restaurang Koorsaar (i källaren på Beer house)
Pirat/havs tema. Väldigt speciell upplevelse och otroligt bra mat. Förmodligen Tallinns dyraste ställe dock. Chefskocken har jobbat några år i Sverige som ”rent a chef” och pratar gärna svenska när han kommer till bordet och presenterar menyn.

Location på kartan; 5+6
Vapiano
Samma som i Sverige men billigare. Om man vill veta att man får bra mat går man dit. Kanske lite tråkigt dock. Köpcenter för shopping med på nr 6.

Location på kartan; 7
Fish & Wine
Mkt god fiskrestaurang. Beställ en fisk och drick ett glas gott vin.

Location på kartan; 8
Sushi Cat
Bästa sushin i stan. Bra lunchställe. Japanskt tema och tjejerna som jobbar där är utklädda till kaniner. Lite trångt dock.

  • Barer/Lounger

Location på kartan; 9 
Swissôtel
Tallinns högsta byggnad. Loungebar på våning 30 (översta våningen)

Location på kartan; 10 
Radisson Blu
Gå gärna hit och ta en drink på våning 24. Öppen terass under sommartid. Deras Rasperry Daiquiri är helt fantastiska. Även mysigt att gå hit och ta en kanna te efter en runda på stan på kvällen.

Location på kartan; 11 
Hell Hunt
Gå hit om ni gillar öl. Bra pub i stan och nära Bocca. Glöm inte att beställa in en SAKU, Estlands egna öl.

Location på kartan; 12
Clazz
Bra ställe med livemusik och bra dryck. Kan vara lite väl hög ljudnivå beroende på var på stället man sitter

Location på kartan; 13
Butterfly Lounge
Bra drinkhak för yngre medelåldern

Location på kartan; 14
Valli Baar
Ett MÅSTE för alla yngre som åker till Tallinn. Gå dit och beställ en Millimallika. Drick shoten och gå därifrån som en ny människa 😉

Location på kartan; 15
Chicago
USA, 50 tals stuk. Bra drinkar och oftast livemusik (Jazz) på helgerna. Blandad ålder på besökare men tenderas vara lite mer övre medelålders besökare.
(Ann komm: mycket god mat och härlig stämning! Funkar även som lunch eftersom maten är så god!)

  • Shopping

Location på kartan; bredvid Swiss
Stockmann
Shopping vägg i vägg med Swiss. Lite som NK, ganska dyrt.

Location på kartan; 16
Pull & Bear
Suveränt bra klädesaffär. Tillhör Zara-koncernen. Har så fina kläder både för tjej/kille. Ett måste om man vill shoppa, OCH det är billigt med.
(Ann komm: En 42:a på tjejavdelningen är stor storlek. Fina kläder!)

Location på kartan; 17
Forum
Köpcenter med bl.a. Pilgrim som butik. Bra priser på smyckena..

Location på kartan; 18
Viru Keskus
Största shoppingcentrat i centrala Tallinn. De mer kända märkena huserar här.

Location på kartan; 19
Fish  Spa
Doppa fötterna i en balja och låt fiskarna äta upp all död hud. Härlig upplevelse för en billig penning och det är dyrt att prova hemma i Sverige
(Ann komm: Vi hade svårt att hitta detta. Vet nu att det är inne i ett köpcenter.)

Location på kartan; 20
Coca-Cola Plaza
Hit går man om man vill se bio. Oftast kommer filmerna ut före i Estland än Sverige.

Turist fälla:
Old Hansa
Medeltidsställe. Tycker dock inte maten är allt för bra där.
(Ann komm: i de fina turistkvarteren, vid/runt torget.)

Top Pirita spa hotel

Chicago - strålande mat, suverän 50´s atmosfär!

Chicago – strålande mat, suverän 50´s atmosfär!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar